Kravanalytiker

2018 beslutade riksdagen om en ny lag om entreprenörsansvar för lönefordringar i byggbranschen, som gäller från den 1 januari 2019.

Se Lag (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar.

Vad innebär entreprenörsansvaret?

• En entreprenör kan bli skyldig att betala lön till annan entreprenörs (en underentreprenörs) arbetstagare för arbete i bygg- eller anläggningsbranschen i Sverige.
• Om arbetsgivaren (underentreprenören) inte betalar ut lön så ansvarar den entreprenör som anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör (uppdragsgivaren).
• I vissa fall gäller även löneansvaret för huvudentreprenör (alltså entreprenören högst upp i avtalskedjan, den som har avtal med den ursprungliga beställaren).
• Huvudentreprenören ansvarar om uppdragsgivaren inte betalar ut lönen inom 14 helgfria vardagar eller om denne inte kan kontaktas och huvudentreprenören har underrättats av arbetstagaren inom sex månader från det att uppdragsgivaren underrättades.

Som anställd så har du rätt att få ut din lön vid avtalat datum. Om arbetsgivaren inte betalar ut din lön på överenskommet datum så är det ett kontraktsbrott.

Om en lönefordran förelligger bedöms dock, från fall till fall, mot bakgrund av omständigheterna. För att ett kontraktsbrott skall föreligga så krävs oftast att utbetalning har dröjt med mer än några enstaka dagar.

Är arbetstagare och arbetsgivaren oense i frågor som rör utebliven eller obetald lön?

Om arbetstagaren och arbetsgivaren är oense om huruvida lön ska betalas eller inte kan den anställde också med fördel ta kontakt med sitt fackförbund eller en jurist för att få hjälp.

I en sådan situation kan man stämma arbetsgivaren vid tingsrätten och yrka på ersättning för utebliven lön.

.

Om du inte får ut din lön som du skall, så kan det vara ett tecken på att din arbetsgivare har allvarliga ekonomiska problem. Om problemen är riktigt svåra så kan det leda till att företaget försätts i konkurs.

Lönefordran

Om din arbetsgivare inte betalar ut din lön så behöver du agera snabbt och klokt.

• Det kan vara fördelaktigt att ha till exempel anställningsavtal och lönespecifikationer sparade.
• Om du t.ex. går med på att fortsätta jobba utan lön, mot ett löfte om att lönen kommer senare, så är risken stor att du inte får lönegaranti vid en eventuell konkurs eftersom lönegarantin inte täcker äldre lönekrav.

Vanligtvis säger konkursförvaltaren upp de anställda på grund av arbetsbrist. Ditt anställningsavtal gäller tills konkursförvaltaren sagt upp det och uppsägningstiden gått ut. Om företaget inte kan betala ut din lön så har du rätt till ersättning från den statliga lönegarantin.

Vad är lönegaranti och vad omfattar den?

Statlig lönegaranti är ett skydd för dig som inte fått din lön när din arbetsgivare gått i konkurs. Det innebär i korthet att staten, för en viss tid och upp till ett visst belopp, går in och betalar arbetstagarens fordringar på lön m.m. hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs.

Lönegarantin kan ersätta lönefordringar som har tjänats in tre månader före konkurs- eller rekonstruktionsansökan och en månad efter konkurs- eller rekonstruktionsbeslutet.

Även en VD har rätt till ersättning från den statliga lönegarantin. Däremot har du inte rätt till lönegaranti om du själv eller tillsammans med en nära anförvant äger en väsentlig andel i företaget och har ett bestämmande inflytande över verksamheten.

Fordringen skall omfattas av förmånsrätt

Anställda hos en konkursgäldenär har rätt att få lönegaranti om lönefordringarna omfattas av förmånsrätt enligt 12 eller 13 § förmånsrättslagen. Det innebär att lönegarantin, som huvudregel, omfattar lönefordringar som har intjänats tre månader före det att ansökan om konkurs kom in till tings­rätten och en månad efter konkursbeslutet (7 § första stycket LGL).

De fordringar som avses är:

• Innestående lön
• Upp­sägnings­lön
• Pensions­fordringar i viss utsträckning
• Annan ersätt­ning på grund av anställ­ningen
• Semester­ersättning

Löne­borge­närer är arbets­tagare eller, i fråga om pensions­fordringar, pensione­rade arbetstagare och efter­levande till arbetstagare.

För upp­sägnings­lön gäller förmånsrätten bara en månad från konkurs­beslutet men lönegarantin varar uppsäg­nings­tiden ut (7 a § LGL).

En arbetstagare har även rätt till lönegaranti för de kostnader han eller hon har haft för sin konkursansökan m.m. (8 § LGL ). Dessa fordringar har förmånsrätt i konkursen.

Tak för hur stort belopp som kan betalas ut

Det finns ett tak för hur stort belopp som kan betalas ut i löne­garanti. Beloppstaket uppgår till fyra gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken vid tiden för konkursbeslutet, d.v.s. 4 x 44 500 = 178 000 kr under 2015 (9 § LGL ). Tak­beloppet omfattar samtliga fordringar som kan omfattas av garan­tin.

En arbets­tagares löneförmåns­rätt är begränsad till tio prisbas­belopp, d.v.s. 445 000 kr under 2015 (12 a § FRL).

Lönegarantin är tidsbegränsad

Lönegarantin gäller endast en begränsad tid och ersättningen betalas ut för en sammanlagd anställ­nings­tid av högst åtta månader (9 § LGL). Tiden skall innefatta perioden mellan tre månader före konkursansökan och utgång­en av uppsägningstid beräknad enligt 11 § lagen om anställningsskydd.

Låter det för komplicerat? Har du svårt att ta till dig informationen och se hur den skall kunna tillämpas för just din situation?

Oroa dig inte – vi reder inte bara ut begreppen åt dig, vi hjälper dig att få det du har rätt till.

Reglerna för statlig lönegaranti finns i lönegarantilagen (1992:497).

Vid en konkurs utses en konkursförvaltare och rekonstruktör av tingsrätten.

Lönegarantin innebär att du kan få ut din uppsägningslön under din uppsägningstid. Om du har rätt till lönegaranti är det Länsstyrelsen som betalar ut din lön.

Lönegarantilag (1992:497)

1 § Staten svarar enligt denna lag för betalning av arbetstagares fordran (statlig lönegaranti) hos en arbetsgivare som:

1. Har försatts i konkurs i Sverige eller i ett annat nordiskt land,
2. är föremål för företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, eller
3. befinner sig i ett annat land i Europeiska unionen (EU-land) eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-land) än Sverige, är föremål för ett sådant insolvensförfarande som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794.
   Lag (2017:364).

Men var inte orolig, du behöver inte läsa in hela lagen och försöka tolka vad varje paragraf betyder.

Vi har kunskapen, erfarenheten och kompetensen att reda ut begreppen åt dig och berätta inte bara hur de gäller för just ditt ärende, utan också exakt vad du har rätt till.